Att havsbaserad vindkraft kommer att behövas även i Sverige blev mycket tydligt då förväntansfulla åhörare samlades i centrala Stockholm i mars, för ett seminarium samarrangerat av Vindforsk, RISE och OffshoreVäst.
Förmiddagen handlade om ett ökat elbehov från industrin för att ställa om till en klimatsmart och koldioxidfri produktion. Ett ledande exempel var projektet HYBRIT, ett samarbete mellan Vattenfall, SSAB och LKAB, som belyste det ökade elbehovet i en stålproduktion fri från koldioxidutsläpp. Istället för koks ska vätgas användas, som i sin tur framställs med förnybar energi från vind, vatten och sol. Effekten blir en reduktion på 10% av hela Sveriges CO2-utsläpp – 10%! Stålindustrin idag i Sverige orsakar utsläpp i storleksordning 6 miljoner ton koldioxid, fast den redan är en av de mest effektiva i världen. För att klara målsättningen krävs 15 TWh el enligt HYBRIT, där vi som en jämförelse kan konstatera att all vindkraft i Sverige producerade totalt 17 TWh år 2017.
Under eftermiddagen stod vindar och vindkraft i fokus, en energikälla som kommer att bidra med merparten av den el som ska ersätta kärnkraften. Energimyndigheten bedömer vindkraftsproduktionen till minst 60 TWh till år 2050. Men mer är möjligt och eventuellt nödvändigt för att undvika att Sverige ska bli nettoimportör av el vid ett scenario med hög elektrifiering av industri och transporter. Idag byggs det jämförelsevis stora vindkraftsprojekt på land där merparten av dessa är lokaliserade i norr. Havsbaserade vindparker, närmare konsumtionscentra, kan avlasta nord-syd-flaskhalsen som dagens elnät utgör. Havsbaserad vindkraft kan byggas på ett traditionellt sätt, dvs med olika typer av bottenförankrade fundament även om också flytande konstruktioner är under utveckling och på väg in i marknaden. En fördel är att merparten av installationerna kan göras vid kaj, under kontrollerade former. Hela plattformen bogseras sedan ut till sitt läge till havs.
I Sverige finns det fyra bolag med flytande koncept under utveckling, två av dessa bygger på multi-rotor-plattformar och två på vertikal-axlade flytande turbinmodeller. Tekniken är ännu under utveckling men har stora möjligheter att reducera vikt och därmed kostnader för produktion, installation, drift och avveckling. De olika koncepten har dessutom separata behov av vattendjup, inom spannet cirka 40 – 150 meter. Dessa förhållanden finns exempelvis i närheten av Oxelösund, där HYBRIT kommer att kräva stora mängder el framöver.
Det finns många frågeställningar inom teknik, förutsättningar och ramverk som är gemensamma när det handlar om havsbaserad vindkraft. Frågor och diskussioner efter presentationerna var därför livliga och engagerade. RISE, Vindforsk och OffshoreVäst arbetar nu med att ta sig an dessa i olika konstellationer men med ett tydligt gemensamt mål om att förbättra möjligheten till att utnyttja vindresursen till havs.
Presentationer från dagen hittar du här:
Sharing experiences of offshore wind measurements