Den årliga svenska vindkonferensen i Stockholm blev i år en mötesplats med mycket positiv energi: Havsbaserad vindkraft fanns tydligt på agendan med rubriken ”Havsbaserad – Nu kommer det!”… och den som följde olika nyheter i lokalpressen i södra Sverige fick läsa att DONG (numera Orsted) projekterar, det gör Kustvind AB också och så kom Vattenfall med beskedet att den svenska delen av Kriegers Flak ska driftsättas år 2023. Det är de snabba kostnadsreduktioner som nyligen har landad på 62 EUR / MWh inklusive transmissionskostnader (källa: DONG). Marknaden förväntar sig en fortsättning på att konkurrenskraften i havsvind jämfört med andra energikällor – konventionella som förnybara – kommer att bli ännu bättre. Dessutom sammanfaller vindkraftsproduktionen i Norden tämligen väl med förbrukningen i storregionen.
Branschen tog gladeligen emot beskeden om att elanvändningen troligtvis kommer att öka! T.ex. nämndes att datatrafiken av en enda självkörande bil förburkar lika mycket energi som ett hushåll, inte eventuell eldrift av bilen själv medräknad alltså. Dessutom hoppas man på fler serverhallar i vårt nordiska klimat. SSABs planer om att framställa järn med hjälp av vätgas kan betyda en ökning av 15-20TWh i elförbrukning för SSAB.
Ett scenario på vägen mot 100 % förnybar el år 2040 förtydligades av Energimyndigheten: Här räknar man med nedläggning av befintlig kärnkraft mellan åren 2025 och 2035, samtidigt som elanvändningen ökar med 30 TWh. En av slutsatserna blir att minst 100-120 TWh ny förnybar energi måste tillföras systemet, vilket innebär minst 60-70 TWh vindkraft. Tar man dessutom med att många anläggningar (även vindkraft) behöver ersättas efter fullgjord teknisk livslängd, krävs det minst 5-6 TWh nybyggnation per år (senast från år 2045 beroende på nedläggningar) för att upprätthålla den årliga produktionen. Som jämförelse producerar Lillgrund vindkraftpark cirka 0,33 TWh per år.
Hav- och vattenmyndigheten kunde publicera preliminära resultat av sin analys av miljöbelastningar i de svenska haven. I den svenska delen av Öresund har man konstaterat att energi står för 0,3 % av miljöbelastningarna. Det är alltså miljöbelastningen av Lillgrund vindkraftpark, där analysen inte har tagit hänsyn till positiva miljöeffekter av vindparken. Detta ska jämföras med miljöbelastning av övergödning med 29 %, sjöfart på 18 %, fiske på 16 % och så vidare…
Intressanta omställningsprocesser håller alltså på att ta fart på riktigt på flera fronter! Med den insikten är landbaserad och havsbaserad vindkraft i Sverige två otroligt starka spelare i landets energi-team, det krävs att samhället ser till att de kan utnyttja de bästa vindlägena!