Artikelserien Vi är OffshoreVäst är tänkt att presentera samtliga medlemmar i konsortiet som tillsammans utgör OffshoreVäst. Vi vill öka kännedomen om varje enskild medlem men också sprida kunskap om den kompetens som vi inom konsortiet faktiskt besitter. Denna gång har vi intervjuat Patrik Möller, VD för CorPower Ocean – ett utvecklingsbolag inom havsenergisektorn.
Hej Patrik!
Först och främst, vad är din roll på CorPower Ocean?
– Jag är VD och jobbar med att hitta kunder, partnerskap, bygga teamet samt finansiering. Jag har också en roll som systemarkitekt för själva bygget, åtminstone på systemnivå vad gäller kraven från marknaden. Jag har en bakgrund som kemiingenjör, och har arbetat med att bygga maskiner i flera start-ups.
Hur länge har CorPower funnits i branschen?
– Uppfinnaren Stig Lundbäck som från början är hjärtläkare kom på den första grundidén för vår vågkraftsteknik 2009. Inspirerad av det mänskliga hjärtat är det pneumatiskt lagrad energi som drar bojen nedåt i sin återgående rörelse, likt hjärtat där återgången sker hydrauliskt. Stig jobbade med detta som ett enmansprojekt ute i skärgården där han bor och tog då fram flera prototyper mellan 2009 och 2011.
Jag träffade Stig först 2012 där kopplingen var InnoEnergy, inkubatorn som är en sammanslutning av europeisk kraftindustri och olika forskningsinstitut som jobbar med förnyelsebar energi. Jag hade innan detta spenderat 10 år med ett annat start-up och hoppade på detta som konsult med uppgift att utvärdera teknik och kommersiell potential åt InnoEnergy. Vi reste runt och träffade folk som arbetat med vågkraft runt om Europa, bland annat besökte vi NTNU i Trondheim och träffade Professor Johannes Falnes, en pionjär inom havsenergi som bland annat skrivit den teoretiska ”bibeln” för vågkraftsbranschen, ”Ocean waves and oscillating systems”. Vi träffade även forskargrupper och andra aktörer i Portugal och Skottland, och förstod att Stigs lösning var väldigt unik sett till vad som tidigare gjorts inom området. Vi började därför undersöka hur mycket energi vi skulle kunna få ut för en konstruktion, och hur stor, tung och kostsamt det skulle bli.
Vi lärde oss snabbt att väldigt många olika typer av vågkraftverk testats, men att ingen lyckats ta fram ett verk som både överlever stormar och producerar tillräckligt med energi i förhållande till storlek och kostnad. Många projekt har kapsejsat under åren, och vi insåg att vi måste göra det här väldigt strukturerat och noggrant, varje litet delsystem och standarddel måste bevisas. År 2012 kom en rapport som baserades på lärdomar från ett antal tidigare projekt där man föreslog att vågkraftverk skulle testas i en femstegsprocess, med start i ganska liten skala med tanktester och riggar m.m. Vi tog åt oss av detta och började från början utforma en metodik att arbeta utifrån samt denna femstegsprocess och 2013 fick vi finansiering för att göra tester på våra första bojar i skala 1:30.
I slutet av 2015 stod det klart att våra resultat från Steg 2 kvalificerade oss för ytterligare finansiering, både Energimyndigheten och InnoEnergy gick med på en ny satsning och vi fick även ett kontrakt från Wave Energy Scotland, vår första kund som köpt ett kontrakt för att få vår maskin testad i Skottland. Vår nuvarande fas, Stage 3, är finansierad med 6,5 miljoner euro med dessa tre som finansiärer. Vi har arbetat med design av den här bojen (CorPower S3, reds anm.) sedan slutet på 2015 och sen förra hösten med integration och torrtestning i en stor rigg med simulerade våglaster. Under hösten ska vi slutföra den torra testfasen och sedan installera bojen i havet utanför Orkney-öarna i Skottland. De resultat vi hittills visat innebär en ganska ordentlig förbättring av konkurrenskraften för vågkraft, där vi ser att kombinationen av robust drift i stormvågor och kraftigt förbättrad effektivitet gör att vågkraft på ganska kort tid kan bli konkurrenskraftigt med sol- och vindkraft.
Spännande! Vad är det då som skiljer er från era konkurrenter och föregångare inom vågkraftssektorn?
– Något som är unikt med det naturliga grundläget för våra bojar är att de svänger med en egenfrekvens som är mycket högre än vågornas, vilket gör dem mer transparenta för vågor, vilket vi utnyttjar för att överleva stormar på ett effektivt sätt utan att behöva bygga stora tunga strukturer. Man kan jämföra det med att vindkraftverk har möjligheten att pitcha ner bladen när det blåser mycket och på så vis gör dem mer transparenta för starka vindar. Vi arbetar på samma sätt men istället ändrar vi frekvensen i maskinen, man kan jämföra det med radiomottagare som ligger på fel frekvens jämfört med radiosändaren. När bojen ligger på fel frekvens jämfört med den inkommande vågen svarar den väldigt lite mot vågen, vilket minimerar krafterna. När vi sen kör i vanliga vågor aktiverar vi vårt patenterade system för faskontroll, kallat WaveSpring. Detta får bojen att svänga i resonans med varje inkommande våg, en funktion ingen tidigare haft inom vågkraft.
När det kommer till vår struktur tänkte sig Stig redan från början en konstruktion i lättvikt som skulle kunna röra sig snabbare i vattnet och styras med faskontroll för att hitta resonansen. Resonansteknik i sig är inte något nytt, det har man forskat på bland annat i Trondheim sen 70-talet. Det nya med vår metod WaveSpring är att systemet inte behöver någon information om inkommande vågor, det fungerar lika bra oavsett vågens riktning och period utan aktiva styrbeslut. Dessutom förstärks rörelsen och energiabsorptionen kraftigt utan att öka på lasterna på drivlinan, där tidigare metoder för faskontroll gett problem med höga belastningar. Uppfinnare är Jörgen Hals Todalshaug som insåg möjligheterna med denna lösning under sin tid som forskare på NTNU i Trondheim. Jörgen är idag vår vetenskapliga ledare på CorPower.
Det kan också vara värt att nämna att de flesta andra vågkraftverk använder antingen en hydraulisk lösning för PTO (Power Take-Off) eller linjärgeneratorer. Hydraulik dras med problem kring låg verkningsgrad, och linjärgeneratorer blir tunga och dyra i förhållande till den effekt de kan generera.
Sammanfattningsvis kan man säga att vi särskiljer oss från andra utvecklare inom vågkraftsområdet genom dessa uppfinningar:
- Förspänningsteknik – pneumatisk förspänning av bojen ger ett lätt system med en hög egenfrekvens som gör dem transparenta mot stormvågor .
- Faskontrollsteknik WaveSpring – som ger oss 3 gånger så mycket energi per kraftenhet, och 5 gånger så mycket energi per kilo vågkraftverk. Jämför man med andra vågkraftutvecklare levererar vi betydligt högre strukturell effektivitet.
- Kascadväxeln – omvandlar linjär rörelse till rotationsrörelse på ett väldigt robust sätt med hög verkningsgrad. En stor linjär last delas upp på ett antal små kugghjul, där flexibla element garanterar jämn lastfördelning och dämpar ut vibrationer. Detta ger bra robusthet och lång livslängd i krävande miljöer som havet. Teknik kommersialiseras idag även för andra industriella applikationer utanför vågkraftsområdet. Ett systerbolag, Cascade Drives AB, har spunnits ut för denna verksamhet.
I slutändan är det energikostnad MWh som är relevant. Våra nuvarande kalkyler visar att vi kommer nå 150 euro per MWh efter ungefär 200 megawatt installerat på marknaden. Sedan behöver vi ytterligare ett par GW installerat för att komma ner till 50 euro per MWh. Vi talar gärna om de tekniskt mätbara talen som underbygger denna kalkyl, detta är vad man verkligen kan bevisa med en prototyp.
Vad gäller era utmaningar, är det främst att överleva som är det svåra?
– Det är den största utmaningen för hela vågkraftsbranschen, gör man inte det spelar det ingen roll hur effektiv man är, först överleva – sen vara effektiv skulle jag säga. Vi är unika på sättet vi kan överleva utan att ta upp stora krafter vilket gör det möjligt att bygga en relativt liten konstruktion med låg vikt som inte kostar så mycket.
Havsvågor är den mest koncentrerade förnyelsebara energikällan som finns med 5 gånger högre energitäthet jämfört med vind- och 10 gånger mer jämfört med solkraft. Det är det vi nu ska försöka kapitalisera på och visa att det leder till den mest konkurrenskraftiga elproduktionen.
Om man tänker femstegstrappan ni arbetar utifrån, hur stort är steget från Stage 3 där ni är nu till Stage 4, för det är slutetappen av stage 3 ni är på just nu som jag förstår det?
– Just nu mäter vi all prestanda som gör att vi kan bevisa vår leverans genom torrtestningen. Vi stabiliserar också systemet genom att noggrant avlusa det i kontrollerad miljö innan vi sätter maskinen i havet. Vi har säkert löst mellan 100-150 problem hittills i den här torra testriggen. Vad som finns kvar sedan när vi kommer till Orkney är praktiska aspekter, som hantering av bojen på bästa sätt i havet, garantera att inget läcker, det är mycket sådant vi har kvar att bevisa innan Stage 4. Sedan är det att få ut den mängd energi i havet som vi säger oss ha bevisat här i torrtesterna, det räknar vi med att bli klara med innan årets slut och då hinna rapportera om våra resultat. Sedan ska vi också visa att vi överlever stormarna under höst och vinter i Orkney.
Om det skulle fungera börjar ni sedan på stage 4?
– Ja, i början på 2018. Vi gör nu en ganska avancerad förstudie där vi utvärderar systemdesign innan vi börjar konstruera nästa fullskale-maskin, där vi även beslutar hur man ska hantera och lyfta maskinen ifråga. Sedan börjar vi detaljkonstruktion i nästa år och i slutet av 2018 ska vi vara färdigkonstruerade och sätta igång tillverkningen.
Har ni någon uttalad vision eller mål för framtiden? Var tror du exempelvis ni är om 3-5 år?
– I mitten på 2019 ska vi vara färdiga med tillverkningen och redo att starta torrtester av fullskaleverk som ska pågå tills mitten av 2020 då vi sätter det fullskaliga kraftverket i havet. Efter detta planerar vi för ytterligare 3 fullskaleverk i en första pilotpark, där vi 2022 siktar på att uppnå full certifiering av prestanda, upptid och stormöverlevnad, det är planen.
Och en pilotpark består då av 3 bojar?
– Tre eller fyra beroende på om vi tar ur den första eller om vi låter den köra vidare. Det beror på hur mycket justeringar vi behöver göra mellan stage 4 och stage 5. Stage 5 är sista fasen som är pilot, därefter är vi redo att leverera verk till de första kommersiella parkerna, som byggs av projektutvecklare och energibolag.
Och certifiering behöver ni för att komma vidare i utvecklingsstegen också?
– Man behöver certifiering för att ge garantier till kunderna. Det viktiga för år 2022 och framåt för att kunna ta större beställningar är att bli ”bankable” dvs. att våra kunder ska kunna söka finansiering från infrastrukturfonder och andra finansiella investerare, dit behöver man komma för att generera stora investeringsflöden och då är certifiering och garantier ett måste.
För att uppnå certifiering måste man ha samlat mycket data längs vägen, i vårt fall under stage 3, 4 och 5, på ett sätt som certifieringsbolagen godkänner och som försäkringsbolagen och investerarna anser ger en tillräckligt låg risk. Det är en ganska stor investering som vi försöker stänga nu för stage 4 och 5, upp emot 40-50 miljoner euro där vi vänder oss till nationella finansiärer i Sverige, Skottland och Portugal samt europeiska investeringsbanker. Sedan har vi med oss ett antal projektutvecklare som sätter krav-specar för våra maskiner, och som planerar för att lägga ordrar för kommersiella parker efter stage 5.
När det gäller vår affärsmodell tänker vi utveckla, bygga och sälja världens mest effektiva vågkraftverk men sedan arbetar vi med infrastrukturföretag för att planera och bygga parkerna. CorPower fokuserar verkligen på att bli en systemleverantör, vi vill bli vad Vestas eller Siemens är inom vindkraftsindustrin, inte en projektutvecklare som äger egna parker utan vi tror det finns andra som kan det bättre än oss.
Varför OffshoreVäst?
– Vi tycker det är en bra kommunikationsplattform där man kan synliggöras via nätverket och att det är bra med en sammanslutning som uppmuntrar samarbete mellan utvecklare och leverantörer i Sverige. Det är positivt att samla kompetens och utbyta erfarenheter kring de utmaningar som finns. Sverige är dessutom väldigt bra just nu inom havsenergi, vi har ett antal ganska framstående utvecklare utöver oss själva som t.ex. Waves4Power och Minesto. Sedan har vi också ett antal partners som är duktiga. Växellådorna gör vi exempelvis tillsammans med SwePart i Liatorp, Småland. Cylindrarna gör vi ihop med PMC i Vaggeryd, det är några av de viktigaste delarna i vår teknik som vi gör ihop med svenska tillverkare.
Beror det på något särskilt?
– De är väldigt duktiga på det de gör, SwePart är en stor leverantör av växellådor till t.ex. Volvo och Scania lastbilar och är upplärda av fordonsindustrin på ett effektivt sätt och det försöker vi dra nytta av. Även cylindertillverkarna PMC är oerhört erfarna och duktiga, de vet vad som fungerar ute i stålkraftverk men också offshore. Det är mycket man kan konstruera om man har en duktig konstruktör men val av industripartners är nästan ännu viktigare om man ska lyckas.
Vår modell utgår från att vi bygger upp volymtillverkning av drivlinan här i Sverige med allt mekaniskt och elektriskt i verket, medan vi tillverkar bojen lokalt där parkerna utvecklas. Det kostar för mycket att frakta den, nästan lika mycket som att tillverka den. Fullskale-bojen kommer att vara mellan 8-9 meter i diameter och det kompletta verket kommer att väga ungefär 60 ton. Vi har just nu bojprojekt med partners i Portugal och Skottland för att se hur vi ska bygga nästa generation. Även förankring och den elektriska infrastrukturen för parkerna är sådant vi kommer att arbeta med lokala partners för. Vi ser idag ingen marknad i Sverige för vågkraftverk utan här är det drivlinan och kontrollsystemet som vi bygger och som vi är bäst på, sedan bygger vi resten lokalt på de marknader där vi säljer parker.
Vilka marknader gäller det?
– Vi arbetar mycket i Portugal och Skottland idag, men även Irland och andra delar av Storbritannien samt Spanien där du har ordentliga förhållanden och en intressant elmarknad. Frankrike blir allt mer intressant då man satsar mycket på havsenergi. Europa är världsledande och därför ska vi se till att vi i första hand fokuserar på den marknaden här, även om vi redan nu förbereder oss inför framtida globala marknader.
Vi har egentligen täckt det mesta men jag har en personlig fråga, namnet CorPower, varför?
– ”Cor” betyder ”hjärta” på latin så det är Stigs inspiration från det mänskliga hjärtat som är anledningen.
Tack till Patrik Möller, CorPower Ocean som tagit sig tid för intervjun.
Vill du vara med i artikelserien eller kontakta Patrik? Skicka ett mail till alexander.hertzberg@ri.se eller besök CorPower Oceans hemsida för mer information!