Artikelserien Vi är OffshoreVäst är tänkt att presentera samtliga medlemmar i konsortiet som tillsammans utgör OffshoreVäst. Vi vill öka kännedomen om varje enskild medlem men också sprida kunskap om den kompetens som vi inom konsortiet faktiskt besitter. Denna gång är det Föreningen Svensk Sjöfart – tidigare känt som Sveriges Redareförening – som presenteras efter en pratstund med Fredrik Larsson.
Föreningen Svensk Sjöfart driver ett aktivt opinionsarbete för sjöfartens villkor. Här ses Fredrik Larsson tillsammans med Anna Petersson, miljöchef på Transportstyrelsens sjö-och luftfartsavdelning, vid ett möte under Almedalsveckan.
Hej Fredrik!
Först och främst, vad är din roll på Svensk Sjöfart?
– Jag är sekreterare till vår Tank & Bulksektion, Specialsektionen samt vår Miljökommitté. Mitt ansvarsområde är generellt miljöfrågor.
Om man tittar rent praktiskt, vad är det ni gör på Svensk Sjöfart?
– Vi är en branschorganisation för svenska rederiföretag och den svenska sjöfartsbranschen/näringen. Vi verkar för att sjöfartsindustrin i Sverige ska ha schysta villkor både nationellt och internationellt, för att branschen ska synas mer samt att vi vill öka förståelsen för branschen framförallt bland politiker. Vi vill helt enkelt förbättra förutsättningarna för sjöfarten på alla sätt och detta är då vad vi gör utåt. Vad vi gör inåt är att vi tittar på regelverken som finns och ser till att de anpassas till nya tekniker, nya förutsättningar och omvärldsförändringar osv.
Ni gör ett övergripande arbete helt enkelt?
– Precis. Vi är en klassisk branschorganisation.
Hur länge har du jobbat inom organisationen?
– Jag har snart varit här i tre år.
Hur länge har ni funnits i branschen?
– Vi firade 110 år för några månader sedan. Tidigare hette vi ju Sveriges Redareförening men sedan 1,5-2 år tillbaka heter vi nu Svensk Sjöfart. Vi bytte namn men vi är samma förening.
Var det i samband med jubiléet som ni bytte namn eller var det bara en kommunikativ förändring där ni kände att det var dags för ett namnbyte?
– Det var det sistnämnda, att det var dags för ett namnbyte. Våra medlemmar kände att redareförening var gammalmodigt och inte riktigt reflekterade vårt arbete och det vi gör, därför skedde en kommunikativ förändring som vi ansåg behövdes.
Vad skulle du säga är era främsta utmaningar som branschorganisation inom sjöfart?
– För branschen som sådan om man ser till Sverige är det främst att få till konkurrensförutsättningar som gör att man kan verka i Sverige som svensk redare. Det gäller bland annat att stärka den svenska handelsflottan då den väl aldrig har varit så här låg där antalet fartyg under svensk flagg har sjunkit drastiskt under de senaste åren. Vi ligger på en väldigt låg nivå just nu vilket beror på vissa hinder och motstånd kring att bedriva sjöfart under svensk flagg. Det här är en negativ trend som pågått under flera år men nu ser vi att regeringen och svenska myndigheter har tagit steg i rätt riktning för att förhoppningsvis motverka denna trend men det är lite för tidigt för att kunna säga om det som gjorts räcker.
Det jag pratar om är främst tonnageskatten men det finns även en rad andra frågor, grejen är den att det finns en ganska stor konkurrens internationellt på sjöfart. Det finns företag i andra länder och andra länders administrationer som i princip driver fartygsregister i bolagsform, det är därför vi ser stora sjöfartsnationer idag som Marshall Island och Bahamas. Här i närområdet har vi andra länder, främst Danmark och Norge, som satsar stora pengar på att attrahera sjöfartsindustrier till sina respektive länder något som gjorts väldigt framgångsrikt medan Sverige historiskt sett haft svårt att hävda sig.
Är det bara en prioriteringsfråga eller hur kommer det sig att det ser ut som det gör?
– Jag tror att det är en prioriteringsfråga faktiskt. Men det känns som att man i Sverige börjat prioritera sjöfarten där man utöver tidigare nämnda beslut för tonnageskatt ser över diverse andra lagar och frågor vad gäller sjöfart. Man måste göra det enklare att bedriva sjöfart i Sverige.
Är det för tidigt menar du att bedöma eventuella effekter av de förändringar som föreslås eller som sker just nu och ifall de är till svensk sjöfarts fördel eller hur ser du på det?
– Det som jag känner av är främst det jag får höra från våra medlemmar där det råder en rätt positiv stämning men sedan har jag dagligdags inte hand om frågorna som berörs utan det är ju mer näringspolitiskt. Med det sagt är det ju en positiv känsla inom branschen just nu men man kanske kan säga att den är lite avvaktande ännu. Tonnageskatten infördes för bara ett par månader sedan och effekterna av den ser vi inte på ett tag då det tar tid men förhoppningsvis ska det visa sig positivt för svensk sjöfart.
Om vi blickar framåt, har ni någon sorts framtidsvision om man tänker på havet som en resurs med regeringens maritima strategi och en allmän trend mot att satsa mer på sjöfart och det maritima?
– Föreningens vision är att Svensk Sjöfart ska erbjuda den mest hållbara sjöfarten i Europa för ett konkurrenskraftigt Sverige. Att regeringen har anammat en maritim strategi som man sedan utvecklar är självklart välkommet då Sverige har den längsta kusten i Europa, vi är beroende av transporter in och ut ur landet via havet och i framtiden kommer havet bli ännu viktigare, inte minst då vi kanske kommer hämta vår energi ifrån havet. Möjligtvis kan detta ske genom vågenergi eller vindenergi men frågan är framförallt vad man kan göra för att skydda havet från t.ex. miljögifter, man måste ta hand om havet och där är Sverige väldigt drivande och någonting som vi på Svensk Sjöfart står bakom. Vi för en dialog med transportstyrelsen och respektive myndigheter som ska underlätta att bedriva sjöfart på havet samt att man skyddar miljön, detta är ett arbete som pågår kontinuerligt.
Du har förstås ett fokus på detta som arbetar med miljö?
– Precis, det är mitt fokus och det jag jobbar med dagligen.
Ni är medlemmar i OffshoreVäst vilket är en utgångspunkt för intervjun och jag undrar därför hur ni ser på OffshoreVäst och konsortiet?
– Vi var medlemmar redan innan jag började och jag kan väl ärligt säga att jag inte haft en massa kontakt. Däremot är vi ju en branschorganisation med flera medlemmar som är med i konsortiet och därmed är det på något sätt naturligt för oss att också vara med.
Ser ni positivt på en eventuell samverkan eller hur ser du/ni på det?
– Det är jag positiv till och självklart är det så att är det frågor som berör oss båda är det klart att man ska samarbeta i de frågorna gentemot andra aktörer. Alla initiativ som görs för att svenska företag och deras tekniker (och vad de gör) kan lyftas fram är självklart positivt. Inte bara för företagen utan för Sverige. Om man tittar på offshoresektorn uppe i Nordsjön med en boom utan dess like under de senaste decennierna för att sedan eventuellt trappas ned nu då, där är det ju främst Norge som är enormt stora inom offshore främst på grund av deras olja där allt från teknik till företag, ja hela näringen runt detta, är enormt stort i Norge. Sverige är ju med men endast på en liten del där det då kan vara svårt att hävda sig, därför är det bra med organisationer som skapar samarbetsmöjligheter och som kan göra att vi kan stärkas och ta en lite större del av kakan, det är självklart.
Finns det något samarbetsområde som ni söker partners inom eller är det kanske snarare ni som branschorganisation som försöker sätta ihop samarbeten bland era medlemmar?
– Vi är ju en organisation för våra medlemmar och arbetar för de frågor som dem anser är viktiga. Vi har internt en struktur för att hantera deras frågor men också för att lyfta frågor till våra medlemmar som vi som organisation snappar upp rörande t.ex. internationella eller nationella frågor. Vi driver frågorna som medlemmarna uppfattar som viktiga, sedan kan ju en enskild medlem eller en grupp av våra medlemmar tycka att en särskild fråga är viktig som är lite mer nischad, då försöker vi klart att hjälpa till ändå. Sen handlar mycket om att knyta kontakter och skapa band mellan företag, personer eller organisationer och där bistår vi också ofta. Personerna i våra företag söker ofta kontaktytor där man vill prata, byta erfarenheter och skapa nätverk så det är också en viktig del.
Jag förstår. Vi arbetar ju på ett liknande sätt i OffshoreVäst men med större fokus på innovationer, teknik och offshore där ni då kanske fokuserar på sjöfart.
– Precis, sedan har vi ju företag som också är offshore-inriktade men då är man främst med hos oss för att man har en sjöfartsdel inom sin verksamhet.
Är det någon särskild fråga som du känner är värd att nämna och som är stor för er just nu eller är det mest rutinarbete för stunden?
– De stora frågorna för min del är ju miljöfrågorna, att implementera vallavattens konvention som ska gälla alla fartyg, svavel och kvävedioxid och framförallt koldioxid exempelvis som är stora frågor på mitt bord. Bland mina kollegor är det ju främst näringspolitik, tonnageskatt, bemanningsregler och sedan har jag andra kollegor som sysslar med sjösäkerhet och tekniken bakom den. Det är väldigt många stora frågor och även många små frågor men sammanfattat kan man säga att det är mycket regler med ett internationellt fokus, särskilt vad gäller miljö.
Ser ni ett stort fokus på internationella frågor, jag tänker att EU måste ha en stor inverkan även på sjöfarten, ser ni många EU-relaterade ärenden för er del?
– Ja det är jättestort. Vi ser mycket EU-lagstiftning som inte är ämnat för sjöfart men slår över på den och då kan det bli lite galet. Det kan röra sig om dubbleringar av regelverk eller regleringar som inte är helt enkla att applicera på sjöfarten. Det finns dock en vilja att förbättra och göra sjöfarten säkrare från EU:s sida även om det många gånger innebär en ökad administration utan större skillnader i resultat.
I vilken utsträckning skulle du säga att ni arbetar internationellt idag kontra nationellt?
– Det är lite svårt att säga, det beror lite på vad man arbetar med. Det finns en rad olika nationella regelverk och skattefrågor som då främst är nationellt men när det kommer till regelverk och miljö är det ju främst internationellt arbete. För mig som arbetar med miljöfrågor är det ju nästan bara internationellt som jag jobbar och samma sak gäller om man arbetar med sjösäkerhetsfrågor men näringspolitiken är ju mer nationell. Det är svårt att sätta ett tal på det dock utan det handlar mer om vilka frågor man hanterar men överlag är det väldigt mycket internationellt.
Tack till Fredrik Larsson, Svensk Sjöfart som tagit sig tid att svara på frågorna.
Vill du vara med i artikelserien eller kontakta Fredrik? Skicka ett mail till alexander.hertzberg@ri.se eller besök Svensk Sjöfarts hemsida för mer information!
Tidigare delar av artikelserien: