Bilder från Årskonferensen 2018

Årskonferensen som satte fokus på smart utveckling i extrema miljöer gav en intressant inblick i pågående projekt och aktiviteter. Bland annat diskuterades flytande vindkraft och möjligheten att kombinera förnybar energi och vattenbruk.

Konferensen på Waterfront Hotell i Göteborg, inleddes med en kort introduktion av Erik Bunis, processledare OffshoreVäst. Han presenterade OffshoreVäst och lät sedan arbetspaketens respektive WP-ledare (work-package manager) säga några ord för att ge en förståelse av bredden inom innovationsmiljön.

Presentation Erik Løkken Walter, DNV GL
Erik Løkken Walter, DNV GL, var förste talare på programmet och delade med sig av en intressant omvärldsanalys gällande förnybar energi till havs. DNV GL får ses som experter på området då man varit involverad i 97% (!) av världens nuvarande vindparker placerade offshore. Erik berättade att man förväntar sig en peak inom de närmaste 30 åren gällande världens energiförbrukning, vi förväntas helt enkelt nå en tidpunkt då förbrukningen minskar eller åtminstone jämnas ut.

Vad gäller energikällor var det föga förvånande vind och solkraft som ökat mest och man räknar med att 70% av all energi kommer att komma från dessa två energikällor i framtiden. Under de närmaste 35 åren förväntas vi se en ökning från 14 GW till 1034 GW inom havsbaserad vind, delvis på grund av ”game-changing innovations” förklarade han. Även havsenergisektorn förväntas bidra till världens energiproduktion men trots detta ser det mörkt ut vad gäller de globala utsläppen som fortsätter att öka.

”Utsläppen gör att vi går mot en uppvärmning på 2,6 grader, vilket är högre än Parisavtalet.” konstaterade Erik. Han berättade även om olika typer av flytande offshore-vind fundament. Tyvärr fick han avsluta sin presentation något tidigare än planerat på grund av tekniska problem.

Presentation SeaTwirl
Näste talare var Gabriel Strängberg, SeaTwirl. Han presenterade deras flytande vindkraftverk som med sin unika design ska göra allting lite enklare. En avgörande skillnad enligt honom var ett helhjärtat fokus på flytande vind jämfört med konkurrenterna som istället gått från vindbranschen på land och försökt anpassa sig till havets utmaningar. Gabriel ställde den retoriska frågan: Varför havsbaserad vindkraft?

Han radade sedan upp ett antal orsaker till varför. Bland annat att havet är en outnyttjad resurs som jämfört med världens landytor har större expansionsmöjligheter. Det blåser även mer ute till havs vilket gör att man får ut mer energi samtidigt som vindkraftverken inte blir lika synliga – något som kan vara ett problem om man vill få tillstånd att bygga på land. Öar som inte har samma möjlighet till stationära ”vanliga” vindkraftverk kan dessutom utnyttja flytande vindkraftsalternativ och SeaTwirl har själva en teknik som är väldigt anpassningsbar, både vad gäller ytan man tar upp och storleken på kraftverket som kan skalas upp eller ner. Man har även en design som inte är lika känslig för reparationer och starka vindar poängterade Gabriel och betonade vikten av enkla lösningar:

”Vi ska hitta en enkel installationsmetod för att göra det här kostnadseffektivt, lägre kostnader är a och o.”

Fiskodlingar nämndes som något man undersökte om man kunde strömförsörja och även om Gabriel inte ville gå in på detaljer kring exempelvis deras prototyp SeaTwirl S2, verkar det finnas en hel del på gång inom SeaTwirl just nu.

Presentation av Anna Willstrand Wranne, SMHI
Anna Willstrand Wranne, SMHI, var nästa talare på tur. Hon inledde med att konstatera att SMHI ”gör mer än bara väder.” Hon presenterade sedan ett antal olika fasta plattformar och bojar som man ansvarar för och påpekade att man länge arbetat med dessa och miljöbevakning av haven – ett uppdrag från regeringen där man undersöker bl.a. övergödning, syrehalt, försurning, algblomningar och annan data.

Anna berättade också om att man gör profilmätningar med CTD-utrustning (Conductivity, Temperature, Depth) för att bland annat undersöka hur salt vattnet är. Man ger också regelbundet ut en syrerapport varje halvår på uppdrag av HaV (Hav och Vattenmyndigheten). Dessutom nämndes Utsjöprogrammet där man en gång i månaden gör mätningar från 23 basstationer. För att komplettera fartygsmätningarna måste man även ha andra typer av mätsystem som mäter oftare. Till sitt förfogande finns exempelvis en havsboj, två kustbojar, en ferrybox och en hf-radar.

Anna talade positivt om samarbeten med andra myndigheter verksamma till havs och menar att man i framtida projekt gärna gör fler mätningar i profiler vilket oceanografiska världen vill se mer av. Finlands metereologiska institut FMI lyftes fram som en förebild med denna sortens mätningar och Anna betonade vikten av data samt mätningar, något hon ansåg att man måste öka:

”Detta tror jag är vad som kommer komma, vi måste öka antalet profiler, vi kan inte endast mäta en gång i månaden.”

Hon erkände att man skulle behöva bättre samarbeten med näringslivet än vad man har idag samtidigt som hon öppnade för inspel på förslag:

”Det är därför jag är här idag, för att berätta om olika plattformar och förklara vad vi kan erbjuda, för vi är statligt finansierade så det är bra att ni vet om vad vi kan erbjuda.”

Presentation Åsa Strand, IVL Svenska Miljöinstitutet

Åsa Strand, IVL Svenska Miljöinstitutet, konstaterade att vi behöver öka vår livsmedelsproduktion med 70 % i samband med den globala befolkningsökningen. Rött kött som hon menade prioriteras i dagens I-länder är nämligen inte bara dåligt för hälsan utan har också begränsad expansionspotential. För hållbar livsmedelsproduktion lyftes fisk fram som ett alternativ och Åsa poängterade att man ser en ökad konsumtion, inte bara i Sverige utan också globalt. Samtidigt har fångsten av vilda bestånd stagnerat och en minskning har skett sedan mitten av 80-talet, vattenbruk förefaller därför vara en nödvändighet för att uppnå framtidens mål om hållbar livsmedelsproduktion om man ska tro Åsa, dessutom finns det ytterligare fördelar menade hon:

”Ostron och musslor i kustnära områden, grunda miljöer, skapar tredimensionella strukturer som är jättebra för andra organismer som kan växa, må bra och även leda till fler arter. På det sättet bidrar vattenbruk i själva verket till biodiversiteten.”

Utmaningarna för vattenbruk verkar handla om delvis begränsad expansionspotential och även avsaknaden av tradition i Sverige. Men en potentiell lösning kan finnas i nedsänkta odlingssystem. Fördelar som då nämndes var att de har bättre kvalité, mindre påväxt, högre överlevnad och man slipper se produkten i vattnet som precis som för stationära vindkraftverk kan utgöra en estetisk bromskloss. Dessutom kan vattenbruk kombineras med förnybar energi till havs och som en uppmaning till teknikutvecklare fortsatte Åsa:

”I praktiken, vare sig ni vill eller inte, är ni redan vattenbruk. För när ni placerar sådana strukturer skapar ni artificiella rev som musslor älskar att sätta sig på och medan ni ser detta som påväxt är det i själva verket livsmedelsproduktion där musslor bidrar till ökad biodiversitet.”

Diskussioner uppkom kring hur man löser detta tillsammans och exempelvis USA nämndes där man i Kalifornien redan idag har samarbete mellan företag som skördar musslor och oljeplattformar, något som dessutom blivit något av en turistattraktion där man kan åka ut och se odlingarna på plats. Det finns också en annan typ av system som utvecklats för musselodlingar som gör en miljötjänst då dessa renar havet. Detta sker redan idag i bl.a. Frankrike och Spanien och även i USA där man utvecklat nedsänkningsbara odlingar. Universitet i Ghent har dessutom tagit fram musselodlingar på vindkraftverk placerade i offshoremiljö, något som Åsa exemplifierade genom följande filmklipp:

Åsa berättade också kort om ”Smart farm” där flexibla rör – som fungerar bra i skandinaviska miljöer – håller på att utvecklas. Ett samarbetsprojekt mellan Bohus havsbruk, Chalmers och IVL Svenska Miljöinstitutet ska påbörjas för att få fram en ny variant av dynamiskt nedsänkbara system och en testbädd förväntas stå redo våren 2019. Avslutningsvis frågade Åsa:

”Varför bara rensa bort och dumpa resurser i havet när man kan skapa livsmedel eller biobränsle?”

Vill du läsa mer om Åsas arbete med vattenbruk rekommenderar vi vår tidigare intervju med henne som finns att hitta här på vår hemsida.

Presentation Anna Wåhlin, Göteborgs Universitet
Anna Wåhlin, Göteborgs Universitet. Med fokus på den autonoma undervattensfarkosten RAN – den första i sitt slag i Sverige enbart vigd för forskning – diskuterade Anna olika möjligheter och användningsområden. Hon poängterade att vi idag faktiskt kan väldigt lite om havet:

”80–85% är ännu okänt för människan, havet under isen är i princip helt outforskat och då talar jag både om havsis och glaciäris […] Enda sättet att utforska havet under glaciärerna är genom en autonom obemannad farkost. Man kan även borra håll men då får man borra i flera 100 meter tjock is.”

Anna berättade att RAN har finansierats genom Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och till skillnad från liknande modeller inte byggts till militära utan forskningsändamål och därför också modifierats en aning. Tester har redan gjorts i bl.a. Gullmarsfjorden, en 20 timmar mission där man endast var 15 meter fel i navigationen vilket var över all förväntan och en överraskning inte endast för Göteborgs Universitet utan också för tillverkarna. RAN kan vara autonom upp till 36 timmar utan kommunikation och hämtar in 15 olika parametrar av mätdata.

Väldigt bra för forskningen är att man nu kan titta väldigt noggrant på de små strukturerna vid ytan. Satellitfoton har man kunnat ta tidigare men med hjälp av RAN kan man få detaljbilder på ett stort område och få data. Användningen av autonoma farkoster var helt enkelt framtiden konstaterade Anna:

”Framtidens marina vetenskaper består av AUV:er, detta har redan börjat hända och Sverige ligger efter, autonoma mätplattformar är nödvändiga för att attackera de frågor som bl.a. FN:s hållbarhetsråd behöver ha svar på.”

Innan hon tackade för sig berättade Anna kort om projektet SCOOT (Swedish Center for Ocean Observing Technology) som påbörjas 1 januari 2019. Man planerar att arrangera en demonstrationsdag den 18–21 juni i Gullmarsfjorden och bjuder in företag att komma dit och få information och se demonstrationer under en halvdag. Ett alternativt scenario var även att erbjuda utbildning i hantering och kapacitet samt begränsning av de här plattformarna och även testa mätutrustning.

Presentation Johannes Hüffmeier, RISE
Johannes Hüffmeier, RISE. På grund av sjukdom fick Johannes ersätta talaren Jonas Ringsberg (Chalmers) och berättade då istället om det nyss avslutade projektet dynamiska lågvoltskablar som involverat flera av OffshoreVästs medlemmar bl.a. CorPower Ocean, Chalmers, Waves4Power och RISE. Syftet med projektet var att ta fram en helt dynamisk kabel utifrån behovet hos teknikutvecklare. Med fokus på tillförlitlighet pågick projektet under 2 år och man tog fram en produkt som klarade av tester i havet.

”Vi testade och kom fram till att kabeln som NKT tagit fram är väldigt effektivt, klarar tillförlitlighetskraven vi hade och dessutom hade armering.” sa Johannes innan han tackade för sig och lät deltagarna få en något försenad kaffepaus.

Trend Jam Johannes presenterar
Trend Jam. I samarbete med Business Region Göteborg delades konferensdeltagarna upp i två grupper för denna session med mål att diskutera olika branschmöjligheter inom ramen för EU-projektet PERISCOPEJohannes Hüffmeier och Pierre Ingmarsson ledde var sin diskussionsgrupp innan man tillsammans summerade opinionen. Bland annat ansågs autonoma drönare ha potential samtidigt som samverkan mellan t.ex. vindkraftparker och havsbruk ansågs vara en positiv idé som skulle kunna förändra hela branschen. Att använda sig av elektrifierade arbetsfartyg och möjliggöra laddning till havs ansågs både som en god och fullt genomförbar idé inom kommande år.
Presentation Göran Grunditz, Rolls-Royce
Sista talare var Göran Grunditz, Rolls-Royce. Han berättade om den Vinnova-finansierade testbädden i Kristinehamn och om verksamheten i stort som framförallt fokuserar på ställbara propellrar, typiska för t.ex. Stenas färjor eller andra stora fartyg. Med hydrodynamik som största konkurrensfördel bidrar Rolls-Royce bland annat till lägre bränsleförbrukning och tystare propellrar menade Göran och för att lyckas med detta behöver man sin provanläggning som idag inte används fullt ut.

” […] När jag säger testbädd menar jag kombinationen av simulering och experimentell provning […] Genom en ökad utnyttjande grad av provningsanläggningen i form av ökad kostnadstäckning blir det lättare att utveckla och driva vår testbädd […] Vi kan väldigt mycket som andra företag kan ha nytta av utan att vi konkurrerar, t.ex. underleverantörer och turbintillverkare, det finns en lång rad branscher som önskar ta del av vår kompetens.”

Göran menade att man inte nödvändigtvis ser provningsverksamheten som vinstdrivande utan att det snarare handlar om att täcka kostnader:

”Vår ambition är att skapa kostnadstäckning snarare än att leverera massa vinst, gör man simuleringar måste vi ta betalt för mjukvarulicenser och hårdvaruresurser, så på det sättet delar vi upp, men sedan bidrar nu också Vinnova till testbäddskunderna så för de blir det förhållandevis billigt att testa.”

Under programpunkten projektkavalkad sammanställdes ett flertal av projekten som OffshoreVäst antingen driver själva eller har deltagit i. Bland annat gav Kerstin Hindrum, RISE och tidigare processledare för OffshoreVäst, en bakgrund till utvecklandet av Testsite Skagerrak. Arbetet kring testsiten kommer att fortsätta förklarade hon. Trots att man i dagsläget inte har en klar finansiering finns anledning att vara optimistisk:

”Att vi fick nej av Vinnova innebär inte att idén är dålig utan vi jobbar vidare på affärsmodellen och hittar annan typ av finansiering […] framförallt skulle jag säga att vi kanske kan tjäna lite tid då vissa saker som ska göras är administrativa. Arbetet fortsätter och vi jobbar vidare kring ungefär samma upplägg men vi ser många fler som kan vara en del av en större kritisk massa som kan hjälpa oss finansiera och även bidra med större kritisk utrustning.”

Även SMART Ocean avhandlades av Kerstin,

” […] en kompetensplattform för korsbefruktning som ska leda till finansieringslösningar, inte bara offentlig finansiering utan också riskkapital nationellt som internationellt. SMART Ocean vidareutvecklar vi och försöker göra lite mer spetsig än vad vi var i tidigare ansökan.”

Erik Bunis, processledare OffshoreVäst, avrundade konferensdagen med att säga några ord om projektet ELBE och nätverket Ocean Energy Sweden.

”EU-bidragen för olika sektorer inom havsenergisektorn har ökat stadigt […] Mycket av jobbet Pierre (Ingmarsson, reds anm.) gör är att skapa förutsättningar för företagen på västsvensk och svensk eller rent av nordisk nivå, som han har förstått man kan behöva jobba utifrån i vissa sammanhang. […] Väldigt mycket händer och vi ska jobba som en av de tyngre och starkare aktörerna.”

Erik avslutade med att säga att Ocean Energy Sweden kommer att närvara vid konferensen OEE 2018 i Edinburgh, Skottland, och är man en del av den svenska värdekedjan kan man delta tillsammans med nätverket utan att behöva vara medlem i OffshoreVäst. Kontakta Pierre vid intresse!

Om ELBE (Europe Leading Blue Energy) berättade Erik att det är ett EU-projekt som bygger på klustersamverkan inom området för blå energi med mål om att verka utanför den europeiska marknaden. Konsortiet analyserar marknaden och innovationspotential och erbjuder också kontakter till europeiska marknaden. Kontakta Erik om du vill veta mer eller läs om projektet här på vår hemsida.

Glöm inte bort att du som medlem i OffshoreVäst kan ta del av presentationerna i PDF-format, se vår teamwebb.

18 oktober – studiebesök SMHI

Trots att vi i år endast hade en endagskonferens, erbjöds deltagarna som ville att följa med på ett studiebesök på torsdagen till SMHIs lokaler i Göteborg. Som Anna (SMHI) var inne på under sin presentation på onsdagens konferens är väder inte det enda som man arbetar med. Vi fick bland annat en rundtur i deras oceanografiska labb där ett stort fokus ligger på att mäta salthalten i havet och vi besökte också deras oceanografiska verkstad. På bilderna nedan ser du lite av den utrustning som vi fick se och höra om.

Ett stort tack till alla som deltog under årskonferensen och studiebesöket hos SMHI!

Konferensdeltagare Offshoreväst Årskonferens 2018
SMHI:s oceanografiska verkstad mätinstrument
SMHI:s vågboj
SMHI:s oceanografiska labb