Intervju med vår WP-ledare Tanja Tränkle som talar Blekinge Offshore, havsbaserad vindkraft och dess potential samt berättar om hennes egna arbete för OffshoreVäst.
Hej Tanja!
Du är WP-ledare (work-package-ledare) i OffshoreVäst för vindkraft, vad innebär det i praktiken?
”Att vi fortsätter vårt arbete som grundar sig i agendan ”Vindenergi och elnät till havs – ett industri perspektiv.” Det betyder att vi i olika sammanhang lyfter vilka möjligheter svensk industri har och skulle kunna ha i framtiden inom havsbaserad vindkraft, det är kärnan i vårt arbete.
I övrigt handlar vårt arbete om att se till att olika företag träffas både inom branschen och tvärs över branscher för att främja nya samarbeten, som mynnar ut i projekt och lösningar.”
Om vi talar samarbeten har OffshoreVäst nyligen påbörjat ett samarbete med Skånes vindkraftsakademi, vill du berätta mer om detta?
”Det är ett spår som också grundar sig i agendan där vi tillsammans med Skånes vindkraftsakademi har ett regionalt fokus och kartlägger alla företag i Skåne som kan ha ett intresse eller ett engagemang i havsbaserad vindkraft. Man kan säga att vi bryter ner den nationella agendan till ett regionalt perspektiv, i det här fallet för Skåne. Vi vill givetvis också informera om potentialen för havsbaserad vind som kan leda till en hemmamarknad, inte bara i Skåne utan i Östersjön. Utöver företag är det också myndigheter och beslutsfattare som vi riktar oss till med information inom detta projekt.”
Tidigare fanns ett stort fokus nationellt på Blekinge Offshore när det kommer till havsbaserad vindkraft men efter en lång väntan fick man avslag p.g.a. att området är viktigt för totalförsvaret, dina tankar och vad tror du det innebär för svensk vindkraft?
”En samexistens hade varit önskvärd och säkert tekniskt fullt möjlig, man hade kunnat sätta villkor ifrån totalförsvarets sida, som ändå hade gett Blekinge Offshore chansen att fortsätta med en del av projektet. Personligen anser jag att man generellt bör sträva efter att sätta villkor istället för ett direkt avslag för det driver inte utvecklingen framåt. Så blev det dock inte men det finns andra tillståndsgivna projekt och det kan gå oväntat fort tills ett eller flera av dessa blir kommersiellt genomförbara: Kostnaderna för havsbaserad vinkdraft har sjunkit rejält och i snabbare takt än experterna förutspått – där finns det utrymme för ytterligare kostnadssänkningar om man bygger i Östersjöns mer fördelaktiga områden.”
Hur ser du på den globala havsbaserade vindkraftsindustrin idag? Märker man av satsningar mot förnybart även för Sverige eller är det trögt?
”Havsbaserad vindkraft går väldigt starkt och nyligen kom statistik från WindEurope som säger att 2015 var ett rekordår medan man upplevde en dipp under 2016, samtidigt förväntar vi oss nu återigen ett starkt år 2017 för havsbaserad vindkraft. De stora marknaderna idag är Storbritannien, Tyskland, Belgien, Nederländerna, Danmark och inom en 5-10-årsperiod kommer också Frankrike att bli stora.
Värt att nämna är att marknaden till stora delar under 2016 utgjordes av Storbritannien och Tyskland som båda kännetecknas av en stark politisk vilja och ett ”system” som gör det intressant för investerare vilket möjliggör den fortsatta utbyggnaden som pågår. Vi har 12,6 GW installerad, vi har 3500 nätanslutna turbiner i Europa fram till slutet på 2016, 82 parker handlar det om totalt. Det kräver enorma investeringssummor och ser man på var dessa har byggts kan vi konstatera att 47 procent av alla investeringar gjorda mellan 2010-2016 har hamnat i Storbritannien och 36 procent av investeringarna har gått till Tyskland, det är med andra ord dem marknaderna som är stora.”
I vår artikelserie talade våra medlemmar om att det fanns andra investeringsmöjligheter i Storbritannien om man jämför med Sverige, hur skiljer det sig idag?
”Investerare i havsbaserad vind möter följande: I Sverige har man förutom spotpriset för el också de så kallade elcertifikaten som stödåtgärd, alltså ett marknadsinstrument vars pris påverkas av utbud och efterfrågan. I Tyskland har man hittills haft en ”feed-in-tariff” men går nu över till ett auktionsbaserat system, en övergång organiseras i två etapper. I Storbritannien har man hela tiden haft ett auktionssystem. Som investerare vet man sina intäkter en bestämd tid framåt, ofta 15 år. Men bara det anbud som kräver minsta ersättning vinner.”
Den 15 februari hade vi årets första nätverksträff för vårt subsea-nätverk ”Västsvensk Subsea” och då var du med och talade, vad fokuserade du på?
”Jag berättade om vad som pågår i de stora marknaderna för havsbaserad vindkraft, som Danmark, Tyskland och Storbritannien – men även utanför Europa. Viktigt var att lyfta möjligheterna som finns inom subsea då mötet ju riktar sig främst till aktörer i den marknaden. Många kommer från marknaden för olja & gas och det gäller att förstå vilka paralleller och vilka skillnader det finns och hur man kan dra nytta av dessa”
Om man tittar över ett treårsperspektiv, vad hoppas du ska hända då sett till omställningen mot förnybart, vad tror du om svensk havsbaserad vindkraft här?
”Såklart hjälper det alltid om tydliga politiska ramar lägger en grund, men det vet vi inte om havsbaserad vindkraft kan få i Sverige. För mig är havsbaserad vindkraft en mycket självklar del i energiförsörjningen i Europa och främst i Norden och i Östersjön, då förutsättningarna är bra. Mitt syfte är att främja att svenska företag kan agera inom den marknaden och göra bra affärer. ”
Vad ser du för möjligheter för svenska företag om man tittar i ett större perspektiv? Vilka möjligheter har svenska bolag som arbetar i havsbaserad vindkraft?
”Det är faktiskt det som vi fokuserar på under våren: Vi kommer fortsättningsvis att utbilda och berätta för olika beslutsfattare om hur havsbaserad vindkraft fungerar, vilka för- och nackdelar det för mig sig på olika plan; Vi vill öka transparensen för intresserade företag om hur kontrakt-hierarkier och leveranskedjor ser ut; Vi vill initiera samarbeten och kooperationer mellan företag för att de ska kunna agera starkare; Vi vill lyfta säker försörjning av el inom Östersjö-området och öka samarbetet utanför Sverige… Det finns att göra!”
Tack Tanja för din tid och dina svar!